Hurra för oss!

Sista kvällen i Pattaya, det har varit intensiva och intressanta dagar. Det har gått så SJUKT bra med våra intervjuer, nu har vi 15 stycken på runt 45 minuter vardera. Den längsta är på 66 minuter... bra jobbat av oss! Har varit på ställen som jobbar med prostituerade, ladyboys, msm, barn, vuxna... vi har helt enkelt täckt många områden... det har tagit grymt mycket energi och mopedåkande över hela jäkla Pattaya men nu är vi klara! Med den "enkla" delen vill säga... men ändå. Dags att ta nästa steg!

 Igår tog vi varsin olje-massage och självklart ska Pattaya vara värst haha. När vi var på Samet tog vi ett par massager och en av gångerna tyckte vi att de var lite väl intima, när de typ masserade skinkorna på en och mellan brösten. Det var som sagt INNAN vi hade varit i Pattaya. Nu har min syn på vad som är intimt och inte ändrats en aning, haha. Det hände ungefär precis när gårdagens kvinna (som för den delen var en kvinna fångad i en mans kropp) knådade mina bröst som en del av massagen. Jag och Nessica låg bredvid varann och fick varsinn massage och jag fick bita ihop så hårt för att inte börja asgarva. Jag började tänka på ingenting och då gick det bra. Sen började jag tänka att hoho, här ligger jag och får brösten insmorda. Så kan det vara med livet. Det är därför jag verkligen älskar att leva.

Älskar.
Älskar.
Älskar.

I morgon tar vi bussen till Kambodja för två veckor där. Jag är laddad. Här om kvällen var vi på en dragshow-cabaret, satan i gatan vilka snygga "tjejer!" Man blir ju lätt avundsjuk...

  

 

Fick blommor av min fina underbara vän också: 

Tack fining!

Pattaya ser ut såhär när det är dag:

I skymning:

 

Vi bor nära boystown. Det var där vi var på cabaretten. På Boyz boyz boyz.

Våra moppekillar fick igår köra så långt att de fick stanna och tanka. På vägen såg vi en massa fina tempel, hästar som betade bland gröna palmer och annat grönt och skönt, OCH! ...vi såg en elefant som var ute och gick. Man ba va?

Man hamnar i många udda situationer... som på sjukhuset när de trodde att vi var sjuka eller nåt fast vi var där för att boka en intervju. Blev ingen i slutändan så därför kan jag outta stället.

Nu ska vi ut och fira lite, och packa väskorna eftersom bussen går tiiiiidigt imorgon. Jag har handlat så mycket att jag måste slänga saker, så kan det gå... Fast det var ju poängen, tar bara med mig kläder jag vill slänga/skänka så att jag har en tom väska när jag reser hem. ALLA ska jag inte lämna kvar men de flesta.

Alla dessa möten vi har haft den här veckan har inspirerat mig så mycket och lärt mig enorma mängder ny kunskap om HIV/AIDS. Önskar att jag kunde berätta om de underbara personer och NGO:s vi träffat men det är ju hemligt... så jag får nöja mig med att konstatera att det finns många bra människor i världen. Så många.

På tal om bra människor. Känslan som uppstår när man ringer Chantz och han har denna tröja på sig, den går inte att beskriva. Den mannen vet sannerligen hur man sätter ett hjärta i brand!

 

Över och ut, slut!

 Fortsättning följer i ett annat land...