Jag sitter i sängen och äter en muffin med en pepparkaksgubbe på. Det stod massor på ett bord utanför nåt konditori, med en burk där man fick lägga vad man nu ville lägga, och så gick alla pengar till ett boende för hemlösa.
Dagen har varit genomhärlig, ännu en skatt att hålla kvar när kylan och mörkret kommer. I förmiddags gick jag och C ut och åt brunch (att köpa frukost ute är min sämsta ovana sen jag kom hit, hm...). Vi beställde French Toast OCH en tallrik knaperstekt bacon OCH varsin pizza. Pizzorna här är precis lika goda som de i Australien, dvs ganska smaklösa och tråkiga, men det vågar jag inte säga högt - de uppfyller trots allt sitt syfte, jag blir mätt... Sedan fixade jag det sista med Minor Field Studies-ansökan, som blev ett halvkasst hopkok men vem vet. Går det så går det. Strök lucialinnet och tog taxi ner till Georgetown.
Där var det svensk julmarknad på House of Sweden, dvs Ambassaden. Det såldes allt från räkmackor till dalahästar till Camilla Läckbergs senaste.
Klockan fyra började vi byta om för vårt framträdande, så mysigt.
Att sjunga var jättekul, och när vi stod på trappan inför hundratals (HUNDRATALS!) människor kände jag mig som en riktig julängel.
Sedan gick vi vidare mot den nya ishallen, där de byggt upp en scen kvällen till ära. Det var stor invigning med pompa och ståt... och luciatåg. Jättemycket folk där med och en häftig upplevelse med alla som klappade och sjöng med i de verser vi sjöng på engelska. Därifrån direkt in på en restaurang för mer sång.
Efter det åkte jag med Maria mot Bethesda eftersom jag och familjen skulle på bio, Life of Pi. Den var bra! Väldigt vacker gjord. Kanske inget jag skulle se igen men sevärd.
Igår jobbade jag inte, istället gjorde jag skolarbete och jularbete... cyklade till posten med lite klappar, första omgången sådär. Hoppas grejerna håller hela färden över Atlanten.
Sist jag va på posten hamnade jag hos en karl som frågade ut mig totalt (av vänlig nyfikenhet), han skakade till och med hand med mig och presenterade sig och ställde tusen frågor om vem jag var och varför jag är här. Skulle vilja se en postanställd i Sverige skaka en främlings hand, haha. Fick ett paket också, med teckningar i bland annat. Lycka. Fast verkar va rätt grått hemma höhö.
På fredagskvällen var jag ut och dansade med Chantz och två av hans vänner. Platsen var återigen Wonderland och musiken var grym. OM det fanns en Kill Bill 3 så hade soundtracket till filmen varit vad jag dansade till igår.
Hahahaha eller så är det bara jag som tycker att det är kul... hm. Fniss.
I morgon ska vi sjunga i kyrkan, under svenska adventsgudstjänsten. 300 personer beräknas komma, inkl. svenska ambassadören i egen hög person. Samt Chantz i egen hög person också, måste ju visa honom vad hela grejen handlar om.
Så... Colbys flickvän Kaylan började fråga mig om The tallest man on earth och jag ba, nä han är nog inte svensk? Chantz googlade och ba, men Elin, han är ju från ditt område, kolla. Och så stod det Leksand, Dalarna. I en sekund eller två var jag tvungen att stanna upp och begrunda det fina i att en amerikan lärt sig att Dalarna är mitt område, sedan kände jag mig dum. Han är ju jättebra, och så har jag inte ens fattat att han är svensk! Inte bara svensk, från Dalarna! Skämmes.
Nu ska jag sova. Ja jäsiken. God natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar