Go Bears!

I torsdags fick jag äntligen se lite ordentlig hockey! AHL-ligan men vadå, det är det bästa USA har att erbjuda mig just nu så ja tack till det. Hershey Bears är Capitals farmarlag så folk var exalterade. 18 000 personer i arenan. Häftigt! Kanske allra häftigast när alla i enad kör skrek fire Bettman fire Bettman... jag skrek jag också, situationen är väl inte enbart hans fel men hm, han gör inte något bra jobb för att lösa problemet direkt.

Slagsmål blev det också, kändes som när de slåss på tv-spelet, två gubar med kastade handskar som jabbar (eller va det heter) mot varann medan publiken skriker. Arenan var väldigt stor, ingen överraskning direkt men trodde väl inte den skulle vara SÅ stor.

Jag är så glad att jag fick komma dit, och nu längtar jag hem lite extra, hem till mitt älskade lag vars minsta steg jag troget följer. Text-tv är en underbar uppfinning, speciellt när den finns som app. Folk undrar nog ibland varför jag svär på tunnelbanan eller skriker YES, haha. Leksands alltså, kärlek kärlek kärlek. Hockey i allmänhet. Kärlek där med. Hersheys vann förresten, så det blev en fin avslutning på hela kalaset.

Hockey hockey hockey!