tisdag 6 november 2012

Valvaka och saknad

Nu valvakas det här i hemmet och jag tror det kommer gå bra det här, visst kommer det?

Just nu på Aftonbladets valvaka har nån Sigrid bakat USA-kakor, med majssirap i. Majssirap var ju det som jag hade i Ericas kolakakor som gjorde att de inte blev vad de skulle bli. Sigrid kallar majssirap för "ondska på flaska". Hahaha. Tyckte väl att det var kasst. Hon säger att kakorna blir sega av det. M-hm.

I morse var det frost ute och så var bussen sen också. 50 minuter sen! Jag stod i kylan och huttrade och studerade vallokalen mitt emot. Full rulle. Valyra gör mig glad. Jag följde med till vallokalen efter jobbet och fick Phils klistermärke. Alla får ett sånt, vilket jag tycker är toppen. Kunde inte låta bli att sätta mitt på jackan och på vägen ut sa folk "thank you for voting" och jag kände mig fåraktig.


Men jag är också lite nere, eftersom den här karusellen betyder att det är 4 år sen jag lämnade mitt fina Australien. Minns att jag satt på hostlet i Sydney och pratade med en sydafrikan då när Obama vann.Var tvungen att leta på min gamla resdagbok och läsa lite men jag klarade inte så mycket innan sorgen kom och tog mig. I förrgår pratade jag med Darren, dialekten gav mig panik och vi bestämde att jag måste komma och hälsa på snart, annars kommer jag bli galen. Älskade älskade Australien. Din sand mellan mina tår, det är nog det som kallas livet. Jag vet inte, men jag tror att jag aldrig mer får chansen att göra det där. Köpa en biljett och bara resa runt i ett år menar jag. En månad kanske, eller ett par, men nej... jag kommer nog aldrig mer hamna i ett läge där jag kan lägga ett helt oskrivet år framför mig och bara bara resa. Tack gode gud att jag gjorde det, hur mycket glädje har det inte givit mig? Jag kan sakna den där frihetskänslan men lever hellre med saknaden än att inte veta hur det känns, eftersom jag är en sådan person som hämtar energi från just sådana minnen. Alla har vi olika behov och källor till lycka - det där var min. Är. Åh suck.

Igår gjorde jag en glädjande upptäckt om mig själv. Jag är faktiskt väldigt miljövänlig! Jag har inte varit här i staterna jättelänge men redan går jag klädd i kläder jag köpt här - andrahandskläder från topp till tå. Matchade med andrahandskläder hemifrån. Kolla! (och kolla noga, för det är inte ofta jag gör fotostudie på mig själv).

Igår:


 Svarta byxor (90) och blommig blus (30) från Mustard Seeds, min favoritaffär.



Jacka från Mustard Seeds, DKNY (130), väska från min fina Anna. Sjal från Mustard Seeds, 20 spänn? 

Idag:


Vit kofta från Erikshjälpen, rutig skjorta från Mustard Seeds. Samma svartbyxor.


Ja, alltså, samma sak igen.


Plus de här handskarna som jag älskar, köpte dem på... hm... Junction vintage. Och så sjalen.


Provade också Mr Darcys hatt. Hehe.

Det bästa med andrahandskläder är att det finns så många bra saker - det är bra för plånboken, miljön och kroppen. Alla klädgifter är redan borttvättade och man slipper få dem ingnuggade i kroppen. Ofta går pengarna till något bra också. Plus att man hittar mycket unika grejer. Toppen, helt enkelt!

Jahapp, Obama vann, hurra! Även om chefen blir ledsen.

Nu ska jag sova. God natt!

2 kommentarer:

  1. Glad jag blir när avesta/horndalsungdomar, vi bor ju i samma kommun, dristar sig ut i världen. Jag läser din blogg med nöje.
    Lasse Levahn

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att du läser! Det är fantastiskt att resa och leva i ett annat land, lärorikt och spännande. Svårt att förklara med ord ibland, men jag försöker så gott det går.

    SvaraRadera