Hur som helst, jag tycker att den har en väldigt stor poäng. Jag borde vara för ung för att säga "det var bättre förr" men gulp, jag är redan där. För, jag tycker mig se det här problemet både här och där. En del av dagens unga verkar (eller är det bara min egen missuppfattning?) vara en aning handlingsförlamade, eller liksom, tror att saker ska komma till dem utan ansträngning. Somliga föräldrar verkar vara av åsikten att motstånd är något som bör undvikas, som barn bör skyddas ifrån. Samt att det är FEL att kräva att ett barn anstränger sig (och inte bara deltar). Jag vet att många barn lever under press och att det här absolut inte gäller alla, men jag tycker mig nog ha sett bevis för att det i alla fall förekommer till en viss utsträckning. Jag menar, poängen med en hinderbana är att man ska bli stark av den, man ska få kämpa, och i slutändan, när man är i mål, då känner man sig nöjd och stolt över sin insats PÅ GRUND AV ATT den var så krävande. Ju fler gånger man gör hinderbanan desto starkare blir man. Men om föräldrar/vuxna tar bort alla hinder från hinderbanan, och sedan ber barnet att springa, vad händer då? Poängen med en hinderbana är trots allt att lära sig ta sig förbi hindren.
Jag minns att min bror för ett tag sen sa att det händer att föräldrar ringer Moset för att söka jobb, ÅT sina barn. Vem gör så mot sitt eget barn? På vilket sätt skulle detta hjälpa ungdomen ifråga? Jag bara undrar.
 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar