Klart slut

Sista måltiden med det här fina folket. Kommer sakna dem... varför kan man inte bara med en enkel fingerknäppning flytta alla mänskor man tycker om till en och samma plats så man slipper hålla på och sakna folk? Det vore så bekvämt. Å andra sidan träffar jag hellre människor jag sedan kommer att sakna än låter bli, saknad är som en bieffekt till något som i övrigt är fantastiskt.

Hur som helst.

Känns som att det alldeles nyss var januari och jag satte igång mina hjärnceller för fullt för att försöka räkna ut hur jag skulle kunna ta mig till Amerikatt snarast möjliga. Kom på att jag skulle försöka hitta kurser som jag kunde byta ut Gävle-kurserna mot men att 1: hitta kurser likvärdiga med dem i mitt program, som 2: är på distans utan några som helst fysiska träffar och slutligen 3: komma in på dem, kändes nästan för otroligt för att vara sant. Envis som jag är så gick det ändå vägen till sist, tack Umeå, tack Gävle, tack Adobe connect! Utan distanskursen på Umeå hade dessa veckor inte varit möjliga.

Jag är sjukt nöjd med de här veckorna. Känns som att jag fångat varenda dag. Den här sista veckan har jag sitesajjat lite mer och hejdå:at Joanna över en lunch och lagat go mat. Konserten jag skulle på blev utbytt till en hejdå-middag med Molly och co som sedan tyvärr ställdes in i sista stund på grund av sjukdom. Orkade inte ladda om till konserthumör igen så vi blev hemma. Kollade på Before sunrise och den var bra, kollade Before sunset och den var skitbra, nu vill jag se Before midnight illa kvickt. Men nu, nu är det dags att strax baxa ut väskorna, ta mig till metron, sedan från metron till bussen och från bussen till Dulles... Sedan återstår att se vad Sven hittar på för skoj när jag kommer till Svedala. Jag vet i alla fall vad jag kommer göra. Hugga gran. Krama släkt och vänner. Jobba. Och mest av allt räkna ner tiden, för om två veckor får jag min allra bästa julklapp...

Hoj hoj DC!

Hoj hoj Jefferson!

Hej då romantiska middagar. (Lax under soltorkad tomat- och basilikatäcke med sparris, sallad, fetaost, jordgubbar och vin till.)

Hej då ekorrar!

Hej då sitesajjing. (Och hej då Exorcist-trappan).

Är mer än nöjd över att jag hann med att se luciatåget i kyrkan också, så fint! Att va med förra året är nåt av det roligaste jag gjort... Hoppas jag får chansen någon mer gång i livet.

 

Thai X-ing med allihopa var för övrigt en magnifik upplevelse. Man betalar 40 dollar var, sedan lassar de in rätt efter rätt efter rätt, jag skojjar inte. Tror det landade på en 10-12 olika rätter, inte alla på en gång utan en efter en liksom. Stora fiskar, pad thai, currygrytor, rostad pumpa a la thai, grönsaksröror, osv osv... Ingen bar har de så man kan ta med sin egen alkohol/dricka, och så är det sån där störtskön hemma hos-känsla, som att sitta i någons vardagsrum. Tre våningar med 70 platser totalt, rekommenderas starkt. Man behöver dock reservera typ en vecka innan, för det är poppis. Jag förstår varför...

Hihi :) 

Fin fågel, appropå inget. Älskar min kamera.

 

Fin snubbe å. 

Det var det. Klart slut.